Kategori: Cabo Roig

Torsdag eftermiddag. Jag ligger här i solsängen, på en hög med kuddar, benet i vädret och ett par solglasögon på näsan. Inte riktigt den känslan jag brukar ha när jag parkerar mig i solen, men nu gäller det att göra det bästa av situationen.

I tisdags eftermiddag hände det där man alltid tror “det händer inte mig”. En liten olycka här i huset – som nu påverkar hela semesterns slut. Jag hade precis badat med familjen, kände mig glad och nöjd, tog ett steg ner från poolhuset… och sen låg jag där. Knäet small i marken så pass att jag för en liten stund trodde att knäskålen hoppat ur led eller kanske till och med gått sönder.

Smärtan var brutal. Men direkt fanns sonen där – med sina fotbollsskador i bagaget – han agerade blixtsnabbt, rusade efter is och började kyla mitt knä. Tur man har barn som kan sina grejer.

Efter ett tag kände jag att det kanske… kanske… kändes lite bättre. Så jag bet ihop och vi började gå mot kvällens restaurang – en promenad på sex minuter. Väl där kändes det ändå okej till en början, men ju längre kvällen gick, desto värre blev smärtan. Några timmar senare kunde jag inte gå alls. Då fick Martin hämta bilen och komma och plocka upp mig.

Dagen efter blev det SOS och privatsjukhus i Torrevieja. Där tog de hand om mig på bästa sätt, gjorde röntgen, ultraljud och en hel del undersökningar. Och ja, en injektion i rumpan som var “riktigt bra grejer” om ni förstår vad jag menar.

Läget just nu? De behöver göra ytterligare en MR röntgen för att med säkerhet kunna konstatera vad som är fel med mitt knä. Det enda jag vet är att det är något – exakt vad, det vet jag inte än. Så det blir raka vägen till sjukhuset i Sverige när jag landar.

Jag har nu fått ett halvgips – vilket innebär att undersidan av benet är gipsat, medan ovansidan är lindad med bandage. Det här gör att det är okej för mig att flyga hem. Det blir flygresa med assistans och rullstol för min del. Det krävs extra sittplatser så jag kan ha benet i högläge, plus assistans till och från flyget, så det är ett helt logistikpussel att få till hemresan.

I morgon checkar vi ut från boendet. Normalt sett skulle familjen ha kört hem mot Sverige då, men med tanke på att jag inte får lov att åka med i bilen – och att jag inte klarar mig själv – så har vi blivit erbjudna hotell tills jag får en flygtid hem. När det blir vet vi inte än, det kan dröja. Jag hoppas bara att det blir ett bra hotell, för barnens skull, så de kan få njuta av resten av dagarna här nere trots allt.

Inte riktigt så jag tänkte att den här semestern skulle avslutas, men vet ni? Jag är så tacksam att det hände i slutet av resan – och framför allt att det inte var något av barnen som skadade sig.

Vi har haft en helt fantastisk månad här i Spanien. Vi har levt, skrattat, badat, ätit god mat tills vi spricker och njutit av varje sekund. Och trots den här vurpan så längtar jag redan tillbaka – nästa sommar är redan bokad.

Så nu gör jag det enda rätta. Lägger mig tillrätta i min solhörna med skugga, lutar huvudet bakåt upp med benet i luften, blundar. Det blev inte som jag tänkt – men jag tänker fan njuta ändå.

65 liter per kvadratmeter! Ja ni läste rätt. Med andra ord så regnade det rejält i natt – något som satt sina spår i området.

Redan igår talades det om regn, åska och blåst – detta i kombination med att det var rätt mulet (men varmt) gjorde att vi bestämde oss för att ta en tur till Alicante. Med tanke på att vi varit här nu ett antal år så är ju Alicante inte helt okänt för oss men man upptäcker ju ändå nya saker i staden vid varje besök.

Alicante ligger ca 50 minuters bilväg från Cabo Roig och antingen väljer att ta motorvägen (AP-7) eller så kör du, som vi, längs kusten och kör förbi Torrevieja, Guardamar och Santa Pola vilket gör att du ändå får se lite mer av området. Väl framme i Alicante så är oftast den största utmaningen att hitta en parkeringsplats men när det väl är gjort så kunde vi njuta av en härlig lunch, lite sightseeing i de många gränderna och lite shopping. Både jag och M är överens om att vi gärna tagit en övernattning här men de får bli vid något tillfälle när barnen inte är med så att man verkligen kan upptäcka stadens mat och nöjesliv.

 Väl tillbaka svidade vi om och tog sikte mot den spanska restaurangen Rianxeria och deras paella. Ett måste när man är här nere. Denna gången valde vi en mixed Paella vilket innebär såväl kyckling som skaldjur. Riktigt gott och rejäla portioner vilket innebar att vi gick därifrån nöjda och belåtna. Tanken var att gå vidare för att ev ta en drink men det hade då börjat blåsa upp rejält så vi valde att gå hem istället. Vid midnatt började så ovädret.

Blixtar, blåst och regn i mängder under hela natten innebar att vi vaknade till ett rejält vattendränkt Cabo Roig. Vi chansade, packade strandväskan, och gav oss iväg men efter att vi besökt en handfull stränder insåg vi att de inte blir något sol och bad idag – och kanske inte några dagar framåt. Som ni ser på bilderna så ha de flesta stränderna i närområdet fått rejält med stryk med bortspolade strandytor, nerrasade vägar och område som fortfarande är dränkta i vatten. Det är inte ofta det regnar här på sommaren men när det väl kommer så kommer det rejält…

Godmorgon fina ni!

Idag blev det en liten sovmorgon till klockan åtta – även om jag faktiskt vaknade tidigare när lilla Eden smög in för att säga hej då innan hon skulle till fritids. Så gulligt 💕

Idag står det en hel del på schemat. Jag har några ärenden att fixa på stan, Martin jobbar in det sista inför ledigheten och ikväll ska vi packa bilen – för imorgon åker vi! Jag kan knappt fatta det själv. Dagarna har rusat förbi och nu är det verkligen dags.

Och ja… jag har lite resfeber, det har jag alltid – det hör väl till!

Vi har som vanligt våra olika roller inför resan. Jag ansvarar för packningen, maten, hemmet, planeringen och allt småfix som måste göras. Martin har hand om det där andra runt omkring. Ni vet – det man inte alltid ser, men som är minst lika viktigt.

Men trots stress och to do-listor så känner jag hur lugnet börjar smyga sig på. För snart är vi på väg och framför oss väntar ett nytt äventyr som hela familjen längtat efter. Det ska bli såå skönt!

Vi har hyrt ut huset så det ska städas riktigt ordentligt för de nya hyresgästerna. Skönt att ändå ha någon som bor här under tiden och få njuta av hus och alltomkring.

Vill du hänga med på vår resa? Följ mig gärna på Instagram eller kika in här på bloggen – jag kommer uppdatera med bilder, tips, vardagskaos och allt däremellan

Ha en riktigt fin tisdag så länge!