Hemma igen – och sensommaren känns i hela kroppen

Det är något med ljuset, doften ute, kvällarna.Och den där känslan i kroppen när sommaren fortfarande finns kvar, men hösten försiktigt börjar knacka på dörren. Och vet ni? Jag älskar faktiskt den känslan.

Men i torsdags, strax efter tre, lämnade vi Spanien eller rättare sagt Casa Linn och började den långa resan hem mot Helsingborg.

Och vet ni? Resan flöt faktiskt på väldigt bra. Det blev lite mer långdraget genom Tyskland och den här gången tog vi fler pauser. Martin fick sova lite mer, vilket han verkligen både behövde och förtjänade efter alla dessa mil bakom ratten.  Klockan ett, natten mellan fredag och lördag, rullade vi till slut in hemma i Helsingborg. Så himla skönt.

Att komma innanför dörren hemma var en speciell känsla. Ni som känner mig vet ju dessutom vad jag gör när jag kommer hem efter att ha varit borta länge… Jag packar upp och städar undan allt så man vaknar upp clean. Trots att Liam och hans flickvän bott hemma medan vi varit borta hade han gjort ett fantastiskt jobb. Allting var så fint, snyggt och prydligt. Var det att skönt att vakna upp på morgonen? Jaaa!!

Arbetsveckan drog igång igen och semestern är officiellt slut för vår del. Tjejerna är fortfarande lediga och Liam har också en vecka kvar innan vardagen drar igång på riktigt. Och faktiskt det känns riktigt skönt att vara tillbaka på jobbet. Nu börjar det rulla på ordentligt och jag vet redan att det kommer bli en intensiv höst, men på ett roligt sätt. Jag gillar ju när det händer saker.

Och Spanien då? Ja… vi har ju knappast hunnit packa upp innan vi börjat titta på flygbiljetter igen.  Planen var egentligen att åka ner redan i slutet av augusti när Martin fyller år, men vi bestämde oss för att vänta lite och istället försöka få till några dagar i september. Martin får vi fira lite extra här hemma istället. ❤️

Och sedan, i slutet av oktober/början av november, är det dags igen. Då blir det däremot en helt annan resa, för då åker jag och Liam ner själva. Han fyller 18 år och jag tycker det känns så himla mysigt att få några dagar bara han och jag i Spanien och fira hans 18-årsdag. Tänk att min pojke snart är 18… jag förstår verkligen inte vart åren tagit vägen.

Vi har haft en helt fantastisk sommar och våra första veckor i Casa Linn blev mer än jag hade kunnat önska mig. Intensiva, absolut. Det har fixats, donats, handlats, möblerats och ordnats men mitt i allt det har vi också hunnit njuta, bada, äta gott, umgås och skapa så många minnen.

Nu väntar vardag, jobb, skolstart och en ny höst.

Hoppas ni har haft en fantastisk sommar. Kanske njuter några av er fortfarande av semestern medan andra, precis som jag, har klivit rakt in i vardagen igen.

Oavsett vilket, njut av sensommaren. Den är faktiskt ganska fantastisk den också.

Kram från mig ❤️

Sallad Niçoise med lax & citrondressing

En riktigt matig och fräsch sallad med lax, färskpotatis, ägg och krispiga grönsaker. Citrondressingen med kapris och dijon gör verkligen hela salladen.

4 portioner | ca 20 minuter

Du behöver:

  • 400 g färskpotatis
  • 200 g haricots verts
  • 2 ägg
  • 1 schalottenlök
  • 2 msk kapris
  • 4½ msk pressad citron
  • 1½ msk olivolja
  • 1½ msk vatten
  • 2 tsk dijonsenap
  • 500 g lax
  • 250 g cocktailtomater
  • 1 romansallad
  • ca 12 stora oliver
  • salt & svartpeppar

Gör så här:
Koka potatisen mjuk och låt haricots verts koka med sista minuten. Koka äggen så att gulan fortfarande är lite mjuk.

Finhacka schalottenlöken och blanda med kapris, citron, olivolja, vatten och dijonsenap. Blanda ungefär 1 msk av dressingen med den varma potatisen.

Salta och peppra laxen. Ångkoka den under lock i cirka 8 minuter, eller tillaga den på valfritt sätt tills den precis är klar. Dela försiktigt laxen i större bitar.

Halvera tomaterna och lägg upp romansallad på ett stort fat eller portionsvis. Toppa med potatis, haricots verts, tomater, oliver, ägghalvor och lax. Avsluta med att ringla över resten av den syrliga kapris- och citrondressingen.

Så enkelt, fräscht och SÅ gott! Perfekt både som lunch och middag.

Tisdagkväll, bubbel på terrassen och ett hjärta fyllt av tacksamhet

Tisdagkväll. Jag har precis satt mig på terrassen med ett glas bubbel i handen och njuter av den där magiska kvällsluften som bara Spanien kan bjuda på.

Idag har vi spenderat hela dagen på vår favoritstrand tillsammans med nya vänner – som också råkar vara våra nya grannar här nere.Kul när man träffat folk som man klickar med och sen har vi koll på varandras hus dessutom.

Idag gjorde M matlåda – grekisk sallad! Alltså!

Den här månaden har gått otroligt fort, men samtidigt känns det som om vi hunnit leva ett helt liv här nere. Vi har fått så mycket gjort, målat, rensat, slängt, möblerat om och verkligen börjat göra Casa Linn till vårt hem. Vi har lärt känna området, hittat våra favoritställen och framför allt landat. Det finns fortfarande en del kvar att fixa, men det får komma när det kommer. Den här gången har det inte funnits någon stress. Vi har tagit dagarna precis som de kommit.

Vill vi åka till stranden, då gör vi det. Vill vi ligga vid poolen, åka och handla, se en film eller bara njuta hemma på terrassen då gör vi det. Det är precis den frihetskänslan vi drömt om.

Och det bästa av allt? Jag har redan bokat nästa resa hit. Först blir det jag och M som åker ner en sväng bara vi två. Sedan väntar en resa med Liam. Han fyller snart 18 år och jag ser verkligen fram emot att få göra den resan tillsammans med honom. Lite kvalitetstid bara mamma och son innan vuxenlivet tar fart på riktigt.

Sedan väntar något vi aldrig tidigare gjort tre veckor här över jul och nyår. Tänk att få fira vår första jul utomlands och välkomna ett nytt år här i Spanien. Jag älskar julen hemma i Sverige, missförstå mig inte, men det ska bli så spännande att skapa helt nya traditioner. Ett nytt kapitel. En ny era.

Ikväll har Martin fått bestämma middagen, så det blir indiskt på strippen i Cabo Roig. Därefter väntar en espresso martini uppe på takterrassen innan vi rundar av ännu en fantastisk dag.

Imorgon är vår sista heldag här. Det ska tvättas, de sista inköpen ska göras och sedan styr vi bilen hemåt på torsdag vid lunchtid. Förhoppningsvis är vi hemma fredag kväll, där vår lilla vovve väntar. Jag har längtat så mycket efter honom, även om jag vet att han haft det hur bra som helst hos min mamma.

Sedan väntar en lugn helg hemma innan vardagen smyger sig på igen. På måndag börjar livet rulla i vanlig takt.Töserna och Liam har sina sist vecka hemma på sommarlovet sen går Liam in i sitt sista år på gymnasiet – ni som har barn där vet precis vilken speciell tid det är. Tjejerna börjar fyran och ska ta ett stort steg mot att bli ännu mer självständiga när de ska börja cykla och åka buss hem själva eftersom fritids nu är slut.

Det blir en händelserik höst, det känner jag redan nu.

Men just ikväll väljer jag bara att stanna upp en stund. Titta ut över terrassen, känna tacksamhet över allt vi hunnit skapa och över känslan av att verkligen ha hittat ett andra hem.Casa Linn känns inte längre som ett semesterboende. Det känns som hemma. ❤️

Bjuder på en dröse blandade bilder…

Sköna söndag!

Vi sover fortfarande ganska dåligt här nere. Det är varmt, även på nätterna, men det har faktiskt blivit bättre sedan vi köpte en ny golvfläkt Rowenta Turbo Silence Extreme. Den ger riktigt bra luft och gör stor skillnad, även om värmen fortfarande är påtaglig. Sedan är vi inte riktigt vana vid en 150-säng heller, men det vänjer man sig säkert vid.

Tänk att vi redan har varit här i en vecka! Och vilken vecka det har varit. Vi har hunnit slänga massor, skänka en hel del, plockat ner gamla lampor och nu är det dags att köpa nya som passar vår stil bättre. Vi har dessutom beställt en pergola och en lounge till takterrassen, och leveransen kommer på lördag. Jag längtar så mycket efter att få se allt på plats!

Vi har också hunnit fira vår bröllopsdag på Punta Prima-restaurangen, jag älskar verkligen den restaurangen och maten är så god! 💛

Vi har varit inne på strippen i Cabo Roig och såg Spanien vinna över Frankrike vilken stämning det var! Dessutom hittade vi en riktigt trevlig italiensk restaurang La Trattoria de Marie bara fem minuter härifrån, som vi definitivt kommer gå tillbaka till.

Döpte huset – CASA LINN <3

Självklart har vi också hunnit med sköna hemmakvällar, lugna kvällar på takterrassen som verkligen är något alldeles extra. Och massor med kvällsdopp i poolen.

Skönt morgondopp – helt ensam i poolen.

   

Igår kväll åkte vi ner till stranden i La Zenia. Det var livemusik, härlig stämning och något gott att dricka innan vi avslutade kvällen hemma på takterrassen med en enkel men väldigt god pasta med köttfärssås.

Just nu ligger jag vid poolen på en filt i skuggan. Idag känns 32 grader nästan svalt jämfört med de senaste dagarna, och jag är faktiskt tacksam för lite moln och skugga.

Det är fortfarande en hel del kvar att fixa här hemma, men bit för bit börjar Casa Linn kännas precis så som vi har drömt om. Och det är en väldigt härlig känsla. 💛

Första natten och bröllopsdag

God morgon… eller kanske god middag. Här nere slutar man nästan att titta på klockan. Tempot är ett helt annat, och det är precis så det ska vara.

Första natten i vårt nya spanska hem är avklarad. Jag är så glad att jag köpte de tunna täckena från IKEA och de där lyxiga hotellkuddarna , de var verkligen inget problem. Problemet var värmen. Herregud, jag tror aldrig att jag har svettats så mycket i hela mitt liv!

Jag lyckades inte få rätt på takfläkten. Någon hade ställt den på lägsta effekt, så det hände inte mycket. Vi hade dessutom en vanlig fläkt riktad mot sängen, vilket resulterade i att jag vaknade med ont i halsen. Först vid sju på morgonen fick jag ordning på fläkten, och då blev det plötsligt riktigt svalt i sovrummet. Lite sent kanske, men nu vet vi till nästa natt.

Igår kväll skålade vi in vårt nya hem ute på terrassen . Än har huset inget namn – ni vet, ett sånt där “Casa Linn” på väggen. Det får komma under veckan när vi har landat lite. Har ni några bra tips på hur man enklast tar bort det gamla husnamnet som sitter på muren? Skriv gärna era bästa råd!

På kvällen gick vi ner till Abbey’s för att se början av Norge–England. Men vi var så trötta efter resan att vi inte ens orkade se färdigt matchen, utan promenerade hem och somnade nästan direkt.

Och vet ni vad? Adele slog nog personligt rekord och sov till kvart över elva! Det har nog aldrig hänt tidigare. Hon är alltid den som vaknar först av alla, så kroppen behövde verkligen ta igen alla timmar i bilen.

Idag blir det småfix här hemma. Precis som jag skrev på Instagram , när man köper ett boende i Spanien köper man verkligen allt. Och då menar jag verkligen allt.

Det enda som faktiskt kändes lite tråkigt var att huset inte var ordentligt städat och att det fanns kvar så mycket personliga saker från de tidigare ägarna. Hade det varit mitt hus som någon annan skulle flytta in i hade jag tömt allt personligt, slängt det som ingen vill ha och gjort en ordentlig storstädning. Men så såg det inte riktigt ut här.

Igår fyllde vi flera säckar med saker som vi absolut inte kommer att använda. Vi ska också boka en firma som kan hämta en del möbler som vi inte vill behålla.

Men vi har lovat varandra en sak – vi ska inte stressa.

Att skapa ett hem tar tid. Det vet vi ju själva efter alla år hemma i Sverige. Det kommer att bli prioriteringar, rum för rum, steg för steg. Det kommer inte vara färdigt i sommar. Kanske inte ens till jul. Kanske först nästa sommar. Och det är faktiskt helt okej.

Just nu känns huset inte riktigt som “vi”, men det gör ingenting. Grunden finns här, och vi ser framför oss hur det kommer att bli.

Första prioriteten är terrassen. Där vill vi skapa en riktig oas med en fin lounge där vi kan sitta ljumma kvällar med något gott i glaset. Sedan står det lilla rummet bredvid köket på tur. Där står kylskåpet idag eftersom köket inte har plats för det, och det rummet vill vi göra om till ett praktiskt och snyggt utrymme.

Små steg. Ett rum i taget.

Det finaste av allt är ändå känslan. När jag vaknade i morse stannade jag upp i några sekunder och tänkte:

“Det här är vårt.” Den känslan går faktiskt inte att beskriva.

Just nu sitter jag under en palm med utsikt över de två stora poolerna. Tjejerna badar, solen värmer och jag bara njuter.

Livet känns väldigt, väldigt fint just nu. ❤️🇪🇸

Och just det, idag är det dessutom en alldeles speciell dag. Vi firar 12 år som gifta. Och tänk att vi får fira just den här bröllopsdagen i vårt alldeles egna hem i Spanien. Ikväll ska vi klä upp oss och gå ner till en supermysig restaurang nere vid vattnet för att fira.

Lördag – 26 timmar senare nådde vi äntligen Spanien

God morgon från Spanien!

26 timmar senare rullade vi äntligen över den spanska gränsen. Det känns nästan overkligt att vi är här. Hela resan har faktiskt flutit på över förväntan. Inga köer, inga problem längs vägen bara mil efter mil. Så otroligt skönt! Tullavgift totalt ner gick på ca 1200kr.

Det enda som inte riktigt gick enligt plan var nyckelöverlämningen. Personen som skulle lämna nycklarna kunde förstås inte möta oss mitt i natten gull försåtligt och det hade dessutom blivit alldeles för sent att checka in på ett hotell. Eftersom vi ändå skulle hämta nycklarna redan klockan 10 på morgonen valde vi att tänka om.

Kanske inte ett upplägg som passar alla, men för oss blev det faktiskt riktigt bra.

Vi fortsatte köra längs den spanska kusten. Vilken fantastisk känsla! Lugna kustvägar, ljum kvällsluft och semesterkänslan började infinna sig på riktigt. Tjejerna var sugna på McDonald’s, så där stannade vi och åt kvällsmat medan vi tittade på alla glada spanjorer som var på väg för att fira och njuta av kvällen. Och ett stort grattis till Spanien förresten för den fantastiska vinsten! Det ska bli riktigt kul att följa matchen på tisdag.

Efter det fortsatte vi genom Barcelona innan vi körde in på en rastplats för att vila. Tjejerna somnade nästan direkt. Vi vilade ungefär en timme innan vi rullade vidare och hittade en ny rastplats lite längre söderut.

Där somnade både jag och Martin ordentligt. Jag bytte plats med en av tjejerna så hon fick sitta fram, medan jag kröp bak och sov som en prinsessa. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sova så bra i bilen, men jag fick faktiskt ihop nästan fyra timmars riktigt skön sömn.

Jag vaknade av att Martin startade bilen och av de första solstrålarna som letade sig in genom rutorna. Att vakna till en spansk soluppgång är faktiskt något alldeles speciellt. Magiskt.

Nu har vi bara ungefär en timme kvar innan vi är framme. Vid klockan nio rullar vi in, och klockan tio väntar det stora ögonblicket – nyckelöverlämningen.

Då får vi äntligen låsa upp dörren till Casa Linn för allra första gången som ägare.

Sedan väntar det där härliga som hör första dagen till – bära in alla våra saker, gå runt i huset, känna in varje rum och verkligen landa. Självklart blir det också en tur till affären för att fylla kyl och frys med allt det där goda som hör Spanien till.

Häng med nu börjar äventyret på riktigt! ❤️🇪🇸

Avresa – mot Casa Linn kostander och upplägg Del1

Torsdag

Sista arbetsdagen är avklarad och nu väntar fyra veckors semester. Alltså… så otroligt skönt! Nu börjar vårt sommaräventyr på riktigt.

Innan vi rullade iväg blev det full fart hemma med de sista förberedelserna. Matsäcken till bilen skulle fixas och den här gången blev det två hemmagjorda kycklingkebabrullar till oss, medan tjejerna önskade sig Picadeli-sallad. Jag stekte även pannkakor, packade frukost för två morgnar, fyllde kylväskan med vatten, kaffe, frukt och självklart fick tjejerna välja sitt favoritgodis till resan. Det hör liksom bilsemester till.

Klockan 17.00 lämnade vi vårt älskade Övfre och styrde söderut.

Det blev ett lite annorlunda avsked i år. Vi kramade om Liam, som för första gången inte följer med oss ner till Spanien. Det kändes faktiskt lite märkligt eftersom han alltid har varit en självklar del av våra bilresor genom Europa. Men den här gången kommer han ner lite senare. Sedan blev det en extra lång kram till vår lilla pälskling Deeney innan vi stängde dörren och började rulla.

Från början var tanken att köra via Rödby–Puttgarden, precis som vi brukar göra. Men i år valde vi istället Stora Bält-bron. Martin körde den vägen hem förra året när jag flög hem efter olyckan i Spanien, så vi visste redan att det fungerade riktigt bra.

Det finns faktiskt flera fördelar med Stora Bält. Med vår BroBizz kostar överfarten bara 205 danska kronor, vilket är billigare än färjan. Dessutom slipper man passa en avgångstid det är bara att köra när man själv vill. Friheten är verkligen värd mycket när man ska köra nästan 3 000 kilometer.

Strax efter klockan 19 passerade vi Stora Bält och fortsatte genom Danmark och vidare in i Tyskland.

Fredag morgon

Vi har nu kört hela natten och allt har flutit på över förväntan. Martin är otroligt pigg bakom ratten, även om han har hunnit vila en kort stund. Själv har jag nog fått ihop ungefär en och en halv timmes sömn. Jag har alltid haft svårt att sova när Martin kör  och om jag ska vara ärlig är det inte direkt någon lyxsäng att försöka sova i bilen heller. Haha!

Nästa stopp blev Berchem i Luxemburg   ett av Europas största tankställen och ett självklart stopp för många som kör söderut tack vare de låga bränslepriserna. Strax efter klockan 05 rullade vi in där och bara omkring 20 minuter senare passerade vi den franska gränsen.

Hittills har vi tankat fyra gånger: en full tank hemma i Sverige, cirka 50 liter i Tyskland och sedan en full tank i Luxemburg. Just nu ligger bensinkostnaden på ungefär 2 800 kronor och vi räknar med att landa runt 4 000 kronor för hela enkelresan ner till Casa Linn.

Det är något alldeles speciellt med att vakna upp till en soluppgång efter en natt på vägarna. Att sitta med en kopp kaffe i handen och se landskapet sakta förändras är en av mina absoluta favoritstunder under de här resorna.

Nu har vi precis suttit i 22 grader stor sol och njutit av en god frukost. Nu sover Martin en stund innan vi fortsätter söderut. Det är viktigt att lyssna på kroppen, även när resan flyter på så här bra.

Just nu ser GPS:en faktiskt ut att överraska oss rejält. Den visar att vi kan vara framme vid Casa Linn redan runt klockan 23.00 ikväll. När vi planerade resan trodde vi att vi skulle komma fram först under lördagsförmiddagen, någon gång runt klockan 10.

Samtidigt vet vi av erfarenhet att GPS:ens ankomsttid ofta är lite väl optimistisk. Vi ska stanna för lunch, toalettbesök och flera bensträckare längs vägen. Vi har ingen stress alls  det viktigaste är att resan känns trygg och behaglig.

Men oavsett om vi kommer fram sent ikväll eller några timmar senare än GPS:en visar så känns det helt fantastiskt att veta att vi snart är hemma på Casa Linn. ❤️

Fortsättning följer…

Fredagen bestod av, blåst och regn…

Fredag. Regnet har mer eller mindre öst ner hela dagen och jag vaknade faktiskt mitt i natten av att det blåste så mycket att gardinerna flög omkring i sovrummet. Riktigt busväder, men samtidigt ganska mysigt när man kan vara inne och bara ta dagen som den kommer.

Idag har jag haft lilla Milli här, min systerdotters dotter. Vilken liten solstråle! Full fart från morgon till kväll och precis så där sprallig och nyfiken som bara barn kan vara. Det blir mycket skratt när hon är här.

Samtidigt har en av tjejerna varit på bio med sin… ja, vad säger man egentligen? Sin ”pojkvän”? De är ju fortfarande så små att det nästan känns mer rätt att säga ”en vän som är pojke”. Hur som helst var det första gången hon gick på bio utan oss, och det hade gått hur bra som helst. Hjärtat blir lite stolt när man ser hur de växer och vågar ta sina egna små steg i livet.

Michelle och lila Millie stannade kvar över natten, alltid lika mysigt. Blev PokeBowl till middag och biljard på kvällen.

Samtidigt som vardagen rullar på har nedräkningen till Spanien verkligen börjat. Jag har sakta men säkert börjat packa. Jag vet att man kan köpa i princip allt där nere, och vi kommer säkert ändå att handla massor när vi kommer fram. Men vissa saker vill jag helt enkelt ha med mig hemifrån.

En sådan sak är min kudde. Jag är otroligt känslig när det gäller kuddar och sömn, så jag brukar alltid ta med min egen när vi kör ner. Men den här gången unnade jag mig två riktigt lyxiga hotellkuddar i storlek 70×100. Tillsammans med nya sängkläder och nya sommartäcken känns det faktiskt lite extra speciellt. Det ska bli så skönt att bädda rent redan första kvällen och känna att allt är fräscht från början, istället för att behöva ge sig ut och handla det första man gör. Det är sådana där små saker som gör stor skillnad.

Jag har också varit lite smart och fyllt på med sådant som alltid går åt, solkräm, smink och andra vardagssaker. Då slipper vi tänka på det när vi flyger ner senare under året. Målet är att det i framtiden ska räcka att ta en ryggsäck med något ombyte när vi flyger. Allt annat ska redan finnas på plats.

Just nu ser det ut som att vi lämnar Helsingborg runt klockan fem nästa torsdag. Liam blir kvar hemma några veckor innan han flyger ner senare, och det känns faktiskt ganska skönt att veta att någon finns hemma i huset under tiden.

Listorna börjar bli många nu. De ska checkas av en efter en. Matsäck ska planeras, sonen ska bunkras upp med mat, bilen ska packas och takboxen ska monteras. Det är mycket att fixa, men nu börjar faktiskt den roliga delen.

Vi har också bestämt oss för att ändra resrutten. Den här gången skippar vi färjan mellan Rödby och Puttgarden och kör istället över Stora Bält-bron och vidare genom Danmark och Tyskland. Martin gjorde den vägen när han körde hem förra året, när jag själv fick flyga hem med assistans efter min knäskada.

För oss känns det som det bästa alternativet. Det blir billigare, vi slipper passa färjetider och kan köra helt i vårt eget tempo.

Många frågar hur tjejerna orkar den långa bilresan, men faktum är att de har gjort den sedan de var ett år gamla. Vi har aldrig haft några problem. Vi tar gott om pauser, stannar för frukost, sena middagar, glass, toalettbesök och sträcker på benen när det behövs. Känner vi att vi behöver sova ett par timmar längs vägen så gör vi det. Det är det fina med att inte ha ett spikat schema. Vi har gjort den här resan så många gånger att vi vet vad som fungerar för just vår familj.

Det finns inget facit, bara det upplägg som passar en själv bäst.

Ibland får jag frågan om det verkligen känns rätt att köpa ett boende i Spanien. Många drömmer om att resa runt i världen eller upptäcka nya platser varje år. Och det är fantastiskt om det är deras dröm.

Men det här är vår dröm. För oss handlar det om att skapa ett andra hem. En plats där vi kan landa, koppla av och bara få vara. Ett ställe som barnen kan växa upp med och skapa egna minnen i. Och ju närmare vi kommer, desto mer känner jag att vi har fattat rätt beslut. Vi har lovat varandra en viktig sak: att skynda långsamt. Vi behöver inte köpa allt på en gång eller stressa fram ett perfekt hem. Vi flyttar faktiskt in i ett hus som redan är väldigt fint, och resten får växa fram i vår egen takt. Det känns faktiskt ganska befriande.

Nu ser jag verkligen fram emot att få dela den här resan med er. Inte bara själva flytten och de praktiska bitarna, utan också livet som väntar, vardagen, upptäckterna och alla små ögonblick däremellan. Det här är bara början på ett nytt kapitel , och jag är så glad att ni vill följa med på resan.

Scroll to top
error: Bilden är skyddad!!