Första natten och bröllopsdag

God morgon… eller kanske god middag. Här nere slutar man nästan att titta på klockan. Tempot är ett helt annat, och det är precis så det ska vara.

Första natten i vårt nya spanska hem är avklarad. Jag är så glad att jag köpte de tunna täckena från IKEA och de där lyxiga hotellkuddarna , de var verkligen inget problem. Problemet var värmen. Herregud, jag tror aldrig att jag har svettats så mycket i hela mitt liv!

Jag lyckades inte få rätt på takfläkten. Någon hade ställt den på lägsta effekt, så det hände inte mycket. Vi hade dessutom en vanlig fläkt riktad mot sängen, vilket resulterade i att jag vaknade med ont i halsen. Först vid sju på morgonen fick jag ordning på fläkten, och då blev det plötsligt riktigt svalt i sovrummet. Lite sent kanske, men nu vet vi till nästa natt.

Igår kväll skålade vi in vårt nya hem ute på terrassen . Än har huset inget namn – ni vet, ett sånt där “Casa Linn” på väggen. Det får komma under veckan när vi har landat lite. Har ni några bra tips på hur man enklast tar bort det gamla husnamnet som sitter på muren? Skriv gärna era bästa råd!

På kvällen gick vi ner till Abbey’s för att se början av Norge–England. Men vi var så trötta efter resan att vi inte ens orkade se färdigt matchen, utan promenerade hem och somnade nästan direkt.

Och vet ni vad? Adele slog nog personligt rekord och sov till kvart över elva! Det har nog aldrig hänt tidigare. Hon är alltid den som vaknar först av alla, så kroppen behövde verkligen ta igen alla timmar i bilen.

Idag blir det småfix här hemma. Precis som jag skrev på Instagram , när man köper ett boende i Spanien köper man verkligen allt. Och då menar jag verkligen allt.

Det enda som faktiskt kändes lite tråkigt var att huset inte var ordentligt städat och att det fanns kvar så mycket personliga saker från de tidigare ägarna. Hade det varit mitt hus som någon annan skulle flytta in i hade jag tömt allt personligt, slängt det som ingen vill ha och gjort en ordentlig storstädning. Men så såg det inte riktigt ut här.

Igår fyllde vi flera säckar med saker som vi absolut inte kommer att använda. Vi ska också boka en firma som kan hämta en del möbler som vi inte vill behålla.

Men vi har lovat varandra en sak – vi ska inte stressa.

Att skapa ett hem tar tid. Det vet vi ju själva efter alla år hemma i Sverige. Det kommer att bli prioriteringar, rum för rum, steg för steg. Det kommer inte vara färdigt i sommar. Kanske inte ens till jul. Kanske först nästa sommar. Och det är faktiskt helt okej.

Just nu känns huset inte riktigt som “vi”, men det gör ingenting. Grunden finns här, och vi ser framför oss hur det kommer att bli.

Första prioriteten är terrassen. Där vill vi skapa en riktig oas med en fin lounge där vi kan sitta ljumma kvällar med något gott i glaset. Sedan står det lilla rummet bredvid köket på tur. Där står kylskåpet idag eftersom köket inte har plats för det, och det rummet vill vi göra om till ett praktiskt och snyggt utrymme.

Små steg. Ett rum i taget.

Det finaste av allt är ändå känslan. När jag vaknade i morse stannade jag upp i några sekunder och tänkte:

“Det här är vårt.” Den känslan går faktiskt inte att beskriva.

Just nu sitter jag under en palm med utsikt över de två stora poolerna. Tjejerna badar, solen värmer och jag bara njuter.

Livet känns väldigt, väldigt fint just nu. ❤️🇪🇸

Och just det, idag är det dessutom en alldeles speciell dag. Vi firar 12 år som gifta. Och tänk att vi får fira just den här bröllopsdagen i vårt alldeles egna hem i Spanien. Ikväll ska vi klä upp oss och gå ner till en supermysig restaurang nere vid vattnet för att fira.

Lördag – 26 timmar senare nådde vi äntligen Spanien

God morgon från Spanien!

26 timmar senare rullade vi äntligen över den spanska gränsen. Det känns nästan overkligt att vi är här. Hela resan har faktiskt flutit på över förväntan. Inga köer, inga problem längs vägen bara mil efter mil. Så otroligt skönt! Tullavgift totalt ner gick på ca 1200kr.

Det enda som inte riktigt gick enligt plan var nyckelöverlämningen. Personen som skulle lämna nycklarna kunde förstås inte möta oss mitt i natten gull försåtligt och det hade dessutom blivit alldeles för sent att checka in på ett hotell. Eftersom vi ändå skulle hämta nycklarna redan klockan 10 på morgonen valde vi att tänka om.

Kanske inte ett upplägg som passar alla, men för oss blev det faktiskt riktigt bra.

Vi fortsatte köra längs den spanska kusten. Vilken fantastisk känsla! Lugna kustvägar, ljum kvällsluft och semesterkänslan började infinna sig på riktigt. Tjejerna var sugna på McDonald’s, så där stannade vi och åt kvällsmat medan vi tittade på alla glada spanjorer som var på väg för att fira och njuta av kvällen. Och ett stort grattis till Spanien förresten för den fantastiska vinsten! Det ska bli riktigt kul att följa matchen på tisdag.

Efter det fortsatte vi genom Barcelona innan vi körde in på en rastplats för att vila. Tjejerna somnade nästan direkt. Vi vilade ungefär en timme innan vi rullade vidare och hittade en ny rastplats lite längre söderut.

Där somnade både jag och Martin ordentligt. Jag bytte plats med en av tjejerna så hon fick sitta fram, medan jag kröp bak och sov som en prinsessa. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sova så bra i bilen, men jag fick faktiskt ihop nästan fyra timmars riktigt skön sömn.

Jag vaknade av att Martin startade bilen och av de första solstrålarna som letade sig in genom rutorna. Att vakna till en spansk soluppgång är faktiskt något alldeles speciellt. Magiskt.

Nu har vi bara ungefär en timme kvar innan vi är framme. Vid klockan nio rullar vi in, och klockan tio väntar det stora ögonblicket – nyckelöverlämningen.

Då får vi äntligen låsa upp dörren till Casa Linn för allra första gången som ägare.

Sedan väntar det där härliga som hör första dagen till – bära in alla våra saker, gå runt i huset, känna in varje rum och verkligen landa. Självklart blir det också en tur till affären för att fylla kyl och frys med allt det där goda som hör Spanien till.

Häng med nu börjar äventyret på riktigt! ❤️🇪🇸

Avresa – mot Casa Linn kostander och upplägg Del1

Torsdag

Sista arbetsdagen är avklarad och nu väntar fyra veckors semester. Alltså… så otroligt skönt! Nu börjar vårt sommaräventyr på riktigt.

Innan vi rullade iväg blev det full fart hemma med de sista förberedelserna. Matsäcken till bilen skulle fixas och den här gången blev det två hemmagjorda kycklingkebabrullar till oss, medan tjejerna önskade sig Picadeli-sallad. Jag stekte även pannkakor, packade frukost för två morgnar, fyllde kylväskan med vatten, kaffe, frukt och självklart fick tjejerna välja sitt favoritgodis till resan. Det hör liksom bilsemester till.

Klockan 17.00 lämnade vi vårt älskade Övfre och styrde söderut.

Det blev ett lite annorlunda avsked i år. Vi kramade om Liam, som för första gången inte följer med oss ner till Spanien. Det kändes faktiskt lite märkligt eftersom han alltid har varit en självklar del av våra bilresor genom Europa. Men den här gången kommer han ner lite senare. Sedan blev det en extra lång kram till vår lilla pälskling Deeney innan vi stängde dörren och började rulla.

Från början var tanken att köra via Rödby–Puttgarden, precis som vi brukar göra. Men i år valde vi istället Stora Bält-bron. Martin körde den vägen hem förra året när jag flög hem efter olyckan i Spanien, så vi visste redan att det fungerade riktigt bra.

Det finns faktiskt flera fördelar med Stora Bält. Med vår BroBizz kostar överfarten bara 205 danska kronor, vilket är billigare än färjan. Dessutom slipper man passa en avgångstid det är bara att köra när man själv vill. Friheten är verkligen värd mycket när man ska köra nästan 3 000 kilometer.

Strax efter klockan 19 passerade vi Stora Bält och fortsatte genom Danmark och vidare in i Tyskland.

Fredag morgon

Vi har nu kört hela natten och allt har flutit på över förväntan. Martin är otroligt pigg bakom ratten, även om han har hunnit vila en kort stund. Själv har jag nog fått ihop ungefär en och en halv timmes sömn. Jag har alltid haft svårt att sova när Martin kör  och om jag ska vara ärlig är det inte direkt någon lyxsäng att försöka sova i bilen heller. Haha!

Nästa stopp blev Berchem i Luxemburg   ett av Europas största tankställen och ett självklart stopp för många som kör söderut tack vare de låga bränslepriserna. Strax efter klockan 05 rullade vi in där och bara omkring 20 minuter senare passerade vi den franska gränsen.

Hittills har vi tankat fyra gånger: en full tank hemma i Sverige, cirka 50 liter i Tyskland och sedan en full tank i Luxemburg. Just nu ligger bensinkostnaden på ungefär 2 800 kronor och vi räknar med att landa runt 4 000 kronor för hela enkelresan ner till Casa Linn.

Det är något alldeles speciellt med att vakna upp till en soluppgång efter en natt på vägarna. Att sitta med en kopp kaffe i handen och se landskapet sakta förändras är en av mina absoluta favoritstunder under de här resorna.

Nu har vi precis suttit i 22 grader stor sol och njutit av en god frukost. Nu sover Martin en stund innan vi fortsätter söderut. Det är viktigt att lyssna på kroppen, även när resan flyter på så här bra.

Just nu ser GPS:en faktiskt ut att överraska oss rejält. Den visar att vi kan vara framme vid Casa Linn redan runt klockan 23.00 ikväll. När vi planerade resan trodde vi att vi skulle komma fram först under lördagsförmiddagen, någon gång runt klockan 10.

Samtidigt vet vi av erfarenhet att GPS:ens ankomsttid ofta är lite väl optimistisk. Vi ska stanna för lunch, toalettbesök och flera bensträckare längs vägen. Vi har ingen stress alls  det viktigaste är att resan känns trygg och behaglig.

Men oavsett om vi kommer fram sent ikväll eller några timmar senare än GPS:en visar så känns det helt fantastiskt att veta att vi snart är hemma på Casa Linn. ❤️

Fortsättning följer…

Fredagen bestod av, blåst och regn…

Fredag. Regnet har mer eller mindre öst ner hela dagen och jag vaknade faktiskt mitt i natten av att det blåste så mycket att gardinerna flög omkring i sovrummet. Riktigt busväder, men samtidigt ganska mysigt när man kan vara inne och bara ta dagen som den kommer.

Idag har jag haft lilla Milli här, min systerdotters dotter. Vilken liten solstråle! Full fart från morgon till kväll och precis så där sprallig och nyfiken som bara barn kan vara. Det blir mycket skratt när hon är här.

Samtidigt har en av tjejerna varit på bio med sin… ja, vad säger man egentligen? Sin ”pojkvän”? De är ju fortfarande så små att det nästan känns mer rätt att säga ”en vän som är pojke”. Hur som helst var det första gången hon gick på bio utan oss, och det hade gått hur bra som helst. Hjärtat blir lite stolt när man ser hur de växer och vågar ta sina egna små steg i livet.

Michelle och lila Millie stannade kvar över natten, alltid lika mysigt. Blev PokeBowl till middag och biljard på kvällen.

Samtidigt som vardagen rullar på har nedräkningen till Spanien verkligen börjat. Jag har sakta men säkert börjat packa. Jag vet att man kan köpa i princip allt där nere, och vi kommer säkert ändå att handla massor när vi kommer fram. Men vissa saker vill jag helt enkelt ha med mig hemifrån.

En sådan sak är min kudde. Jag är otroligt känslig när det gäller kuddar och sömn, så jag brukar alltid ta med min egen när vi kör ner. Men den här gången unnade jag mig två riktigt lyxiga hotellkuddar i storlek 70×100. Tillsammans med nya sängkläder och nya sommartäcken känns det faktiskt lite extra speciellt. Det ska bli så skönt att bädda rent redan första kvällen och känna att allt är fräscht från början, istället för att behöva ge sig ut och handla det första man gör. Det är sådana där små saker som gör stor skillnad.

Jag har också varit lite smart och fyllt på med sådant som alltid går åt, solkräm, smink och andra vardagssaker. Då slipper vi tänka på det när vi flyger ner senare under året. Målet är att det i framtiden ska räcka att ta en ryggsäck med något ombyte när vi flyger. Allt annat ska redan finnas på plats.

Just nu ser det ut som att vi lämnar Helsingborg runt klockan fem nästa torsdag. Liam blir kvar hemma några veckor innan han flyger ner senare, och det känns faktiskt ganska skönt att veta att någon finns hemma i huset under tiden.

Listorna börjar bli många nu. De ska checkas av en efter en. Matsäck ska planeras, sonen ska bunkras upp med mat, bilen ska packas och takboxen ska monteras. Det är mycket att fixa, men nu börjar faktiskt den roliga delen.

Vi har också bestämt oss för att ändra resrutten. Den här gången skippar vi färjan mellan Rödby och Puttgarden och kör istället över Stora Bält-bron och vidare genom Danmark och Tyskland. Martin gjorde den vägen när han körde hem förra året, när jag själv fick flyga hem med assistans efter min knäskada.

För oss känns det som det bästa alternativet. Det blir billigare, vi slipper passa färjetider och kan köra helt i vårt eget tempo.

Många frågar hur tjejerna orkar den långa bilresan, men faktum är att de har gjort den sedan de var ett år gamla. Vi har aldrig haft några problem. Vi tar gott om pauser, stannar för frukost, sena middagar, glass, toalettbesök och sträcker på benen när det behövs. Känner vi att vi behöver sova ett par timmar längs vägen så gör vi det. Det är det fina med att inte ha ett spikat schema. Vi har gjort den här resan så många gånger att vi vet vad som fungerar för just vår familj.

Det finns inget facit, bara det upplägg som passar en själv bäst.

Ibland får jag frågan om det verkligen känns rätt att köpa ett boende i Spanien. Många drömmer om att resa runt i världen eller upptäcka nya platser varje år. Och det är fantastiskt om det är deras dröm.

Men det här är vår dröm. För oss handlar det om att skapa ett andra hem. En plats där vi kan landa, koppla av och bara få vara. Ett ställe som barnen kan växa upp med och skapa egna minnen i. Och ju närmare vi kommer, desto mer känner jag att vi har fattat rätt beslut. Vi har lovat varandra en viktig sak: att skynda långsamt. Vi behöver inte köpa allt på en gång eller stressa fram ett perfekt hem. Vi flyttar faktiskt in i ett hus som redan är väldigt fint, och resten får växa fram i vår egen takt. Det känns faktiskt ganska befriande.

Nu ser jag verkligen fram emot att få dela den här resan med er. Inte bara själva flytten och de praktiska bitarna, utan också livet som väntar, vardagen, upptäckterna och alla små ögonblick däremellan. Det här är bara början på ett nytt kapitel , och jag är så glad att ni vill följa med på resan.

Helsingborg levererar – svensk sommar när den är som allra bäst

Vilken dag! Vi har precis landat hemma på trädäcket efter sex timmar på festival. Det blev en riktig heldag tillsammans med familjen och vi fick se allt från Pidde P, Mello & Gabriel och Da Buzz –  mina älskade 90-talsfavoriter -till Medina som fullständigt ägde scenen! Vilken energi! Festivalen avslutades sedan med Dolly Style och det var många glada barn som dansade loss.

 

Och vilket väder vi har haft! Helsingborg har verkligen visat sig från sin allra bästa sida med temperaturer upp mot 32 grader. Dagarna har spenderats på stranden och vid poolen, och kvällarna har avslutats med sena dopp när värmen äntligen blivit lite mer behaglig.

Fått många frågor om bikinin, ni hittar den här  Den finns även i svart, och den har jag även beställt.

Krämig past abed burrata
Mustig köttfärsås med spagetti – nomnom
Måste tipsa. Jag fick ett väldigt gott vin av vår granne och en gammal vän. Ett ekologisk Châteauneuf-du-Pape från Xavier Vignon. Ett fylligt rödvin med smak av mörka bär, kryddor och silkeslena tanniner.
Senar kvällar ute..

Nätterna däremot… puh! Det har varit otroligt varmt hemma. Vår son ”lånade” vår fläkt, så idag gav jag faktiskt upp och köpte en ny som nu står installerad i sovrummet. Det lär bli en investering jag inte kommer ångra!

Köpte denna på Jula, så smidigt med timer, och fjärrontroll. Nätterna är räddade.

Och vet ni vad som känns helt galet? Om bara några dagar åker vi till Spanien igen. Det känns nästan overkligt. Samtidigt är det faktiskt skönt att få vänja sig vid värmen redan här hemma. Svensk sommar när den är som bäst är svårslagen. Det gröna, ljuset, Helsingborg som verkligen lever upp och framför allt all tid tillsammans med familjen. Det är sådana här dagar man vill spara i minnet.

Förberedelserna inför Spanien fortsätter också. Alla solkrämer är beställda,  jag passade faktiskt på att köpa några extra. Visst finns det att köpa där nere också, men jag trivs väldigt bra med de produkter vi använder här hemma. Dessutom slipper man tänka på att leta efter allt när man väl är på plats. Det bästa är nog ändå att vi successivt fyller huset med det vi behöver. Varje gång vi åker ner lämnar vi kvar lite mer, vilket betyder att vi snart bara behöver resa med en ryggsäck. Den här gången tar vi bland annat med lite höstkläder, tjockare koftor och några byxor så att garderoberna där nere börjar kännas som hemma året om.

Hemförsäkringen är nu tecknad, vilket känns otroligt skönt. Den här veckan ska vi även ordna internet så att allt är klart när vi kommer ner. Sedan återstår några småsaker, men nu känns det verkligen som att vi ser ljuset. Drömmen håller på att bli verklighet. Jag kommer självklart fortsätta skriva om hela resan – inte bara livet i Spanien utan också allt kring processen att köpa bostad utomlands. Det är många steg, mycket att tänka på och många frågor längs vägen. Är det något ni är nyfikna på får ni gärna skriva en kommentar, så delar jag gärna med mig av våra erfarenheter.

Nu ska jag njuta av den svenska sommarkvällen en stund till. Nästa vecka väntar nya äventyr.

Midsommar och semesterkänslan har verkligen infunnit sig.

Jag sa precis till Martin när vi stod i köket att det är så himla skönt att dagarna går långsamt. I vanliga fall rusar helgerna förbi, men inte nu. Inga måsten, inga krav. Jag kan strosa runt i bikini, barnen kommer och går som de vill och livet får bara vara.

Idag blev jag akut sugen på sill och potatis, så jag drog iväg till Lidl. Nu har jag precis ätit min sillalunch och tänker njuta av resten av dagen vid poolen.

Midsommar var verkligen jättemysig. Vi var hembjudna till några vänner där det bjöds på kräftor, räkor, sill, paj och massor av goda tillbehör och härliga drinkar. Framåt midnatt tog vi en taxi hem, nöjda och glada efter en riktigt fin kväll.

Klänningen kommer från MQ och ni hittar den här

Igår var det VM-feber i Drottninghögsparken här i Helsingborg. Det hade ordnats med storbilds-TV, grillning och mängder av gula och blå tröjor. Supertrevligt och härlig stämning

Nu räknar vi ner – bara 21 dagar kvar till avfärd mot Spanien! Just nu jagar jag rätt internetleverantör till huset, och allt sådant som måste vara på plats när vi kommer ner. Hemförsäkringen tror jag att advokaten har bättre koll på än jag har, men det är mycket som ska planeras. Vad ska vi ta med från Sverige? Vad behöver vi köpa där? Vilken matsäck ska vi ha i bilen? Vilken väg ska vi köra och var ska vi stanna?

Självklart kommer jag att uppdatera här på bloggen längs vägen. Det blir en resedagbok med allt från tullavgifter och vägkostnader till våra stopp, tips och erfarenheter. Så är ni nyfikna på vår resa ner till vårt nya hus i Spanien – kika gärna in här framöver.

Och nu är jag nyfiken på er! Hur har er midsommar varit? Har ni några egna Spanien-tips, erfarenheter av att bila genom Europa eller kanske favoritstopp längs vägen? Skriv gärna en kommentar och berätta – jag älskar att läsa om era upplevelser och tar tacksamt emot alla tips inför vårt stora äventyr.

Blåsig måndag och fix inför Spanien

När jag satte på mig t-shirten tidigare i eftermiddag  och tänkte gå ut och njuta av en stund när solen äntligen tittade fram, så möttes jag istället av kalla vindar. Alltså detta vädret… Jag vet inte hur många gånger jag sagt till Martin den här veckan att det är precis därför man köper hus i Spanien!

Nu är det bara 27 dagar kvar till avfärd och längtan är enorm. Snart börjar ett helt nytt kapitel som husägare i Spanien, och jag kan knappt förstå att det faktiskt är på riktigt. Nu sitter jag och kickar på olika lösningar med internet osv. Det ska ju beställas nu.

Helgen har annars varit både mysig och härlig. I fredags mötte jag upp fina Lollo efter jobbet och vi gick till hennes mans krog för en liten AW. Några goda drinkar, lite snacks och massor av skratt. Sen kom Martin och mötte upp oss.  Louise åkte hem  och vi satt kvar några timmar till, och pratade om allt mellan himmel och jord och ingenting, precis så som de bästa kvällarna brukar vara.

Kvällen avslutades på Amore Fantasia där jag åt något av det godaste jag smakat på länge. Bruschetta var helt fantastisk – jordgubbar och panchetta tillsammans, vilken magisk kombination! Efter det blev det tryffelpizza och även dessert. Ni som känner mig vet att jag nästan aldrig beställer efterrätt, men den här gången var det faktiskt värt varenda krona.

Resten av helgen har bestått av småfix hemma. Lite trädgårdsarbete, pyssel i huset och sådant där som alltid verkar finnas på att-göra-listan.Igår fick jag dessutom ett riktigt energiryck. Ni vet när man bara kör? Jag storstädade hela huset, sorterade frysen, städade ur kylskåpet och tog tag i ugnen. Det kändes som att jag hade energi för en hel vecka på en och samma dag!

Nu har jag krupit upp i soffan en stund innan det är dags att laga middag till familjen. Ikväll står ugnsgratinerad torskrygg på menyn, och det ska bli riktigt gott.Hoppas ni har haft en fin måndag och att veckan har startat på bästa sätt. ❤️

Torsdag, skolavslutning och mammografi

Torsdag och vilken dag det har varit!

På agendan stod skolavslutning för Eden & Adele. Mina tjejer har nu avslutat lågstadiet och trean är officiellt över. Till hösten väntar mellanstadiet och ett nytt kapitel i deras liv. Jag kan knappt förstå hur fort tiden går. De är så stora, modiga och fantastiska.

Skolavslutningen var jättefin med sång, tal och avtackning av lärarna. Efteråt fick vi lämna över de små presenterna som töserna satt och pysslade med kvällen innan. Så kul att få ge något personligt till de som tagit hand om våra barn under året.

Sedan blev det full fart vidare. Tjejens skulle på läger. De kommer vara borta ända till lördag och det känns faktiskt lite konstigt. Man är så van vid att alltid ha dem hemma. Samtidigt vet jag att de kommer få det fantastiskt roligt.

Resten av dagen har bestått av jobb, jobb och lite mer jobb innan det var dags för mammografin. Själva undersökningen tycker jag inte är särskilt jobbig, det är mer väntan och oron som kommer efteråt. Att vänta på svar är nog det som känns tyngst.

Nu har jag precis satt mig ner och njuter en stund i solen. Liam är tack och lov på bättringsvägen efter att ha varit sjuk hela veckan. Så typiskt när han precis skulle börja sitt sommarjobb.

M ska på fotboll ikväll, något derby som tydligen är väldigt viktigt. Själv bryr jag mig inte särskilt mycket längre och är faktiskt ganska nöjd med att stanna hemma.

Till middag blir det något som min bästa vän Lollo tipsade om: tryffelpesto med pasta och prosciutto. Enkelt, somrigt och framför allt väldigt gott.

Hoppas ni har haft en fin torsdag! ☀️

Scroll to top
error: Bilden är skyddad!!